DVÄRGVÄXT HOS RAGDOLL
Kommer det något DNA-test?
Och vad betyder egentligen ”PG”?
Av: Susanne Göransson
DUMLE, inte en dvärg, men en av mina avelskatter år 2015 med PG i stammen. En av alla "PG-katter" jag valde att kastrera och ta ur min avel, för att satsa på att endast avla på PG-fria katter. Det blev många svåra beslut att kastrera mina PG-katter, ca hälften av mina avelskatter hade PG i stammen då, men jag är nöjd med mitt beslut och är glad att jag endast har PG-fria katter i avel nu.
EN NY UPPTÄCKT
Under åren 2015-2016 blev ragdolluppfödarna runt om i landet både bekymrade och oroade, då de upptäckte att det börjat dyka upp små minikattungar som var sjukliga, i flera olika kullar med ragdollungar. Det föddes kattungar som var normala vid födseln men som ganska så snart blev helt annorlunda och onormala, de växte inte som sina syskon utan blev mycket mindre, och fick ett mer kompakt och dvärglikt utseende. De drabbade kattungarna blev sjukliga, med riktigt svåra symtom under sin uppväxt vilket gjorde att de inte överlevde mer än några månader som mest.
DVÄRGAR
De här annorlunda minikattungarna, som uppfödarna började kalla för dvärgar, hade olika symtom i varierande allvarlig grad, men gemensamt för dem alla var att de inte utvecklades normalt. De kattungar som drabbades svårast av dvärgväxt dog i tidig ålder eller fick avlivas då lidandet är oerhört stort för dvärgarna.
UPPFÖDARNAS KAMP
Där och då började en lång och mödosam resa för uppfödarna, en kamp för att förstå vad dvärgväxt var för någonting? Att försöka spåra var det kommer ifrån och fundera ut hur man skulle kunna undvika att drabbas av dvärgväxt på sina kattungar i kommande kullar. Ett gediget arbete startade för att försöka förstå vad det var som hände i rasen.
Flera uppfödare gjorde olika tester för åkommor som de redan kände till att det fanns, tex sköldkörtelrubbning. Men inget av det man testade för stämde riktigt in på de drabbade dvärgarna.
KAYA, inte en dvärg, men en annan av mina tidigare avelskatter med PG i stammen, som jag valde att inte fortsätta avla på pga att jag inte ville riskera att sprida ev dvärgväxt i rasen.
"PG"
Många diskussioner fördes och uppfödare försökte kartlägga problemet. Genom att studera stamtavlorna på dvärgarna kom man fram till en gemensam nämnare i stammen på alla de drabbade kattungarna, och det var en ragdollhona vid namn ES*Patriarca Gucci.
När man talar om dvärgväxt hos ragdoll, brukar man förkorta Patriarca Guccis namn och benämna henne kort och gott som ”PG”. Hon är född 2001 och var i avel i Danmark för många år sen, hon var en frisk och vacker hona som levde länge och själv inte hade några som helst symtom eller problem med dvärgväxt. Hon fick fina avkommor som gick vidare i avel.
AVEL MED PG-LINJER INNAN DVÄRGVÄXT UPPTÄCKTES
Linjer med PG blev populära hos flera uppfödare i många olika länder, dock har aveln med dessa linjer varit mest utbredd i Sverige och Danmark, i alla fall vid den tiden när de små defekta dvärgarna började dyka upp i kullarna. Många framgångsrika uppfödare hade avelskatter med PG i stammen, det har varit eftertraktade linjer då katterna var både snygga och gick bra på utställning. Det gick att avla med PG-linjerna utan större problem så länge man inte linjeavlade (dvs inavlade). Det gick rätt bra så länge man inte dubblerade PG i någon större omfattning, då när man för att undvika hög inavelsgrad fortfarande endast parade katter där bara den ena av föräldrarna hade PG i stamtavlan.
PROBLEM MED PG-AVEL
Allteftersom generationerna gick, och PG kom allt längre bak i stamtavlan på avelskatterna, så började det göras fler och fler parningar där man ”dubblerade PG”, dvs parade en hona med PG bak i sin stamtavla med en hane som också hade PG i stammen. Man fick då ofta fram breda, riktigt snygga, robusta kattungar, som var lugna och goa i temperamentet, och dessa gick riktigt bra på utställning.
Det hade nu gått så pass många generationer att inavelsgraden inte längre blev så hög när man dubblerade PG (dvs linjeavlade på PG) så det började göras fler och fler såna parningar och det avlades fram katter med PG både två och tre och fler gånger i sina stamtavlor.
Men när nu uppfödare började linjeavla mer frekvent på PG för att få fram just dessa snygga show-vinnande ragdollkatterna, så uppstod det svårigheter. Man började få problem i sin avel och de nämnda dvärgarna började födas i kullarna. Små dvärgväxta ragdollungar som var enormt typade, gulliga och lugna, men som var allvarligt defekta, led svårt och hade många allvarliga symtom - och som dog eller behövde avlivas för att slippa lida mer.
SYMTOM HOS RAGDOLLUNGAR DRABBADE AV DVÄRGVÄXT:
- Från födseln ser man ingen skillnad på dvärgar och normala kattungar, men runt 2 veckors ålder kan man ofta se att kattungen inte är lika livlig som sina syskon.
- Man kan oftast också uppleva att dvärgarna är mer stumma i kroppen redan från 2-3 veckors ålder.
- Vid 4-5 veckors ålder blir skillnaderna mer märkbara och syskonen ökar betydligt mer i både vikt och aktivitetsnivå.
- Det går också att vid 4-5 veckors ålder se att bakbenen inte har ett normalt rörelsemönster, vilket visat sig bero på problem från höfterna.
- Dvärgarna drabbas av svåra problem med förstoppning pga dåliga tarmrörelser, vilket ofta slutar med total förstoppning och därmed dödlig utgång. Kroppen är för liten i förhållande till de inre organen.
UPPFÖDARGRUPPER OCH AVELSRÅD
De ragdolluppfödare som drabbades av problemen med dvärgväxta kattungar började prata om det och dela med sig av sina svåra upplevelser med dvärgar till sina uppfödarkollegor. En uppfödare som fått flera dvärgar, startade en uppfödargrupp på Facebook där uppfödarna kunde dela med sig och tillsammans fundera över problemet dvärgväxt och försöka komma fram till orsaker och lösningar. Den facebookgruppen var till stor nytta för att sprida informationen om dvärgväxt, det blev riktigt många uppfödare som gick med i gruppen, både från Sverige och övriga nordiska länder. Gruppen lades tyvärr senare ner av dess grundare.
Men en uppfödarkollega (undertecknad) startade då en ny facebookgrupp Nordiska Ragdolluppfödare och fick med sig de flesta uppfödarna dit från den ursprungliga gruppen, och diskussionerna om dvärgväxt, rasens avel och hälsa mm kunde fortsätta. Under åren har många fler uppfödare tillkommit i gruppen, vilken är aktiv än idag. Själv slutade jag som admin i gruppen år 2023 men är såklart fortfarande med och följer gruppen. Du som är uppfödare i Sverige eller annat nordiskt land och har ett inregistrerat stamnamn, är varmt välkommen att bli med i gruppen du också!
Uppfödarna samarbetade bra kring den nya dvärgväxtproblematiken i rasen. Man inventerade antalet födda dvärgar, kartlade linjer, delade filmer och bilder på dvärgarna i uppfödarnas facebookgrupp, man delade med sig av olika tester och behandlingar man provat, man funderade tillsammans både på problemet och dess lösning och vad man skulle kunna tänka på i sin avel för att undvika att drabbas av dvärgväxta kattungar.
Rasringen SRC skrev sedan både rekommenderade avelsråd på sin hemsida, vilka gillades och följdes av många uppfödare, medan andra inte riktigt velat ta dem till sig, och även omfattande information om dvärgväxt med utförlig beskrivning av dvärgar illustrerade med filmer och foton så att alla som vill kan gå in och se och lära sig mer.
ALAN, inte en dvärg, men en tilltänkt avelshane jag importerat, med PG i stammen som jag valde att kastrera när detta med dvärgväxtproblemet i rasen uppdagades, utan att ta någon kull för att inte riskera sprida dvärgväxt.
INFORMATION, FORTSATT SPRIDNING, SVÅRT ATT NÅ UT MED INFO
Avelsråden har funnits i flera år, och även delats internationellt, informationen om dvärgar har funnits tillgänglig länge och många av uppfödarna har försökt informera om dvärgväxt för uppfödare i hela världen under många år. Men PG-linjerna har varit populära och funnits i flera år innan dvärgväxtproblematiken upptäcktes, och hade redan hunnit få stor spridning. De är fortfarande populära och fortsätter att spridas (även om populariteten minskat rejält sedan infon om dvärgväxt kom ut), vilket för med sig en viss oro för rasens framtida genetiska hälsa. Farhågorna är att ju mer PG-linjerna sprids i rasen, ju svårare kommer det så småningom att bli att hitta PG-fria katter att para med för att undvika dubblering av PG.
Det är delade meningar bland ragdolluppfödarna om aveln med PG-linjer. Det finns flera uppfödare som slutat avla med “PG-katter” och gått över till helt “PG-fritt” i sin avel. Det finns även flera uppfödare som har kvar katter med PG-linjer i sin avel och det avlas fortfarande tämligen omfattande på dessa, då man är väldigt nöjd med exteriör och temperament på sina katter, är rädd att genpoolen minskar om man tar dem ur avel, och man hoppas på att ett dna-test snart ska komma i bruk som kan visa på om katterna bär på den defekta dvärgväxtgenen eller ej. Tyvärr säljs det även en hel del av PG-linjerna till avel både i Sverige och till uppfödare i andra länder, så linjerna fortsätter att spridas.
Ett stort bekymmer är att inte alla uppfödare informerar sina köpare om problematiken med dvärgväxt och PG-linjer, när de säljer avelskatter - trots att det uttryckligen står i avelsråden om vikten av att informera sina köpare. Många, framförallt nya oerfarna uppfödare som köper sin första avelskatt, känner sig lurade när de senare upptäcker att deras hona har PG i stammen och de får info om dvärgväxt hos ragdoll, vilket ofta sker när de något år senare vänder sig till en erfaren uppfödare för att låna avelshane till sin hona.
Problemet med att uppfödare inte känner till dvärgäxt hos ragdoll, och därför inte informerar sina köpare, är svårt att komma till rätta med. Det finns även uppfödare som väljer att inte tro på informationen om att PG-linjer skulle vara något problem, och så finns det de uppfödare som känner till problemet med dvärgväxt men som helt enkelt inte bryr sig om att informera sina köpare av olika orsaker.
Upplysning behövs, rasringarna lägger ned mycket arbete för att på olika sätt försöka nå ut med information om dvärgväxtproblematiken till så många uppfödare som möjligt.
LÅGRISKLINJER
Det finns även katter med PG-linjer som benämns som “lågrisklinjer”, då man inte kunnat kartlägga att det fötts dvärgar ur just dessa linjer. Vad man känner till idag så finns inga födda dvärgar ur lågrisklinjerna.
FORSKNING STARTAR PÅ SLU, “PROJEKT DVÄRGVÄXT”
I början av 2017 startade Sveriges Lantbruksuniveristet (SLU) upp forskning på dvärgväxt hos ragdoll, studien ”Projekt Dvärgväxt”, med ambitionen att lokalisera genen för att kunna ta fram ett gentest. Medel från rasringarna och uppfödarna själva, samlades in till projektet, vilka möjliggjorde att snabbt komma igång med forskningen. Stöd anslogs senare även från Agria och Svenska Kennelklubbens forskningsfond.
Under arbetets gång med Projekt Dvärgväxt har ett stort antal uppfödare hjälpt till med att skicka in blod och dna från drabbade kattungar och från katter som är konstaterade bärare av genen.
“Projekt Dvärgväxt” handlar om att göra en genanalys på rasen ragdoll, en så kallad sekvensanalys och validering med förhoppningen att underliggande sjukdomsgen (dvärgväxtgenen) ska kunna indentifieras.
Slutrapporten beräknades vara klar i början av år 2019. Tyvärr drog det ut på tiden, och arbetet tog mycket längre tid än beräknat.
Så äntligen, i början av juli 2020, fick vi det glädjande beskedet från SLU att den felande dvärgväxtgenen var funnen!! Glädjen och lättnaden bland ragdolluppfödare världen över var stor, nu när forskarna faktiskt hittat den felande genen!! 2020 kom även det efterlängtade beskedet om att ett fungerande DNA-test tagits fram!!
Besked kom om att DNA-testet kommer att finnas tillgängligt för allmänt bruk när forskarna är klara med, och släpper sin slutrapport om Projekt Dvärgväxt.
Många har med stor glädje och förväntan sett fram emot detta, då testet innebär att uppfödarna kommer att kunna testa sina avelskatter och kunna få reda på om deras katter är bärare av dvärgväxtgenen eller ej, och därmed kunna planera avelsarbetet och undvika att det föds fler dvärgar samt få kontroll över dvärgväxtproblematiken i rasen.
MILLA, inte dvärg, men också en av mina fd avelskatter med PG som jag lät kastrera.
ORO, RYKTEN OCH PLAN B
Jag har som representant för Ragdollklubben sedan dess haft förnyade kontakter med forskarna på SLU, men under åren som gått har inte mycket nytt hänt. Tiden går och uppfödarna väntar fortfarande på DNA-testet och slutrapporten.
Många uppfödare kände sig uppgivna och tappade hoppet om att testet någonsin skulle komma. Det började florera rykten om vad som kan ha hänt med forskningen, man har funderat på om det är “någon” som försöker lägga locket på?
Rasringarna började fundera på en plan B, dvs om testet inte kommer, hur ska vi avla oss ifrån dvärgväxt? Hurdant avelsprogram behöver vi ha?
NYA MER TYDLIGA AVELSRÅD
Ragdollklubben kom ut med nya mer tydliga rekommenderade avelsråd hösten 2021, efter att ha varit i kontakt med forskarna på SLU och fått uppdaterad info om Projekt Dvärgväxt. Förhoppningen är att DNA-testet för dvärgväxt snart släpps, men att det fortfarande är en bit kvar, projektet är inte slutfört och forskningsrapporten är ännu inte publicerad. Det finns just nu inga uppgifter om när och var rapporten kommer att publiceras eller när (och om - även om förhoppningarna är stora) DNA-testet kommer att komma ut till allmänt bruk.
Ragdollklubben ansåg det viktigt att förtydliga avelsråden eftersom det nu gått flera år i väntan på ett DNA-test och PG kommer allt längre bak i katternas stamtavlor, varför det än mer behöver poängteras om vikten av information kring dvärgväxt och att inte sälja eller köpa katter ur PG-linjerna till avel.
AVELSRÅD ANGÅENDE DVÄRGVÄXT:
- Para inte två katter som har PG i stamtavlan. Inte ens om PG finns långt bak i stamtavlan. Tänk på att du behöver gå igenom både den tilltänkta honans och hanens stamtavlor fler generationer tillbaka än vad du ser på deras pappersstamtavlor.
- Sälj inte katter till avel som har PG i stamtavlan. Alla vi uppfödare behöver hjälpas åt för att inte sprida dvärgväxtgenen vidare i vår ras. Vi rekommenderar i dagsläget att inte sälja katter med PG i stamtavlan till avel utan att endast spara själv och avla med försiktighet då vi tyvärr inte har något gentest att tillgå ännu för att se vilka av PG-katterna som är bärare av dvärgväxt.
- Du som letar avelskatt, undvik att köpa katt med PG i stamtavlan till din avel. Katter med PG i linjerna kan vara bärare av defekten dvärgväxt oavsett hur många generationer bak i stamtavlan PG finns. Vi behöver hjälpas åt att avla på genetiskt friska linjer och dvärgväxt är en av defekterna vi inte vill ska få mer spridning i rasen än den redan har. Vår rekommendation är att leta efter en bra, rastypisk katt med PG-fria linjer och som är efter hälsotestade föräldrar.
- Gör parningar som är fria från potentiella bärare av dvärgväxt. Vi uppmuntrar våra uppfödare att avla mer på helt PG-fria linjer, dvs att se till att varken honan eller hanen har PG i sina stamtavlor. Vi behöver hjälpas åt att göra fler parningar med rastypiska friska katter som är från helt PG-fria linjer på båda håll, för att värna en bra genetisk hälsa i vår ras.
- När du säljer katter till avel: informera dina köpare om dvärgväxtproblematiken som finns i rasen. Berätta för din köpare om avelsråden, om vikten av att göra parningar fria från PG i stamtavlorna så de tänker på att välja en katt med PG-fria linjer att para sin katt med, och hänvisa dem gärna till vår hemsida https://www.ragdollklubben.com för att läsa om dvärgväxt hos ragdoll.
LÄGET MED "Projekt Dvärgväxt" år 2021
När denna text skrivs, i slutet av november 2021, har slutrapporten på “Projekt Dvärgväxt” ännu inte blivit publicerad och därmed ej heller det hett efterlängtade DNA-testet kommit i bruk. Forskarna på SLU fortsätter arbetet med att försöka få slutrapporten publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I nuläget vet vi alltså inte när eller ens om, DNA-testet kommer att bli tillgängligt för uppfödarna. Men förhoppningarna är goda, då testet redan är helt startklart och nu väntar på publicering av slutrapporten.
Stort TACK till alla er uppfödare som medverkat till denna text, tack för samtal, tankar, intervjuer, information mm. Tack till forskarna på SLU, Tomas Bergström och Jeanette Hansson mfl, för ert viktiga arbete för vår ras, och tack för ert tålamod att svara på frågor och delge info, tack till Agrias forskningsfond mfl.
Thank you to all the ragdoll breeders abroad, for answering my questions and sharing your thoughts about dwarfism and breeding.